Thursday, August 25, 2005

Hemma igen... de starkaste minnena...

Jaha ja...

I måndags kväll intog jag (Edvard) och Julia Landvetters flygplats efter ganska precis 12 timmars trevlig flytur (utan vare sig tryckfall eller användning av nödutgångar). Flygningen hem var mycket lyckad (förutom att Julia lyckades pricka in någon typ av fjäderfä som mat inte mindre än tre gånger under denna tid).

Jag tänkte fylla i lite det Julia skrev så att ni, kära läsare, får lite av mina upplevelser med er också.

Ja, som sagt, första workshopen var nog den innehållande flest kulturkrockar och heta debatter. Deltagarna var ganska lätta att få kontakt med och det var en fröjd att tala inför dem, eftersom de var aktiva och spontana, på gott och ont.

Väl tillbaka i Nairobi fick vi en lugn måndag innan vi på eftermiddagen intog Java kaféet för att äta lite västerländskt fika. Kvällen bestod av en snabbvisit hos Bjarte Torå och hans inneboende Mika och Richard (Bjarte är som ni nu vet högste tjänstemannen på NDI i Nairobi). Kvällen blev rolig och givande.

Tisdagen ägnades åt att bland annat besöka Fridahs (hon som besökte oss i våras) arbetsplats och gemensam lunch innan vi drog vidare till Masaimarket för att köpa med oss diverse souvernirer. Jag inköpte bl a en giraff som kom att bli vår nya ständigt efterhängsne vän. Kvällen blev så lugn som en kväll bara kan bli på Flora Hostel i Nairobi.

På onsdagsmorgonen fick jag möjligheten att köpa mig en safaritur ut till närbelägna Nairobi National Park med guiden George som ständig informatör. Vi lämnade Flora vid åttatiden och denna gång blev det min tur att slå Jonas Hillerström på fingrarna. Jag fick se både giraffer (ej inköpt på Masaimarket), zebror, sköldpaddor, olika fåglar, nästan lejon (sex st var nära, jag lovar!), strutsar, apor, impalor och störst (och då följdaktligen inte minst) en noshörning. Det var häftigt kan jag lova och fem timmar i parken kunde lätt fördubblas om man haft mer tid (och pengar).

Direkt hem till lunchen på Flora och sedan ner till National Församlingen för att träffa en av de mest verklighetsfrånvända parlamentariker jag har träffat (inräknat Gudrun Schyman). Han var en snobb uti fingerspetsarna och hade varken visioner eller någon politisk drivkraft och tycktes mer eller mindre sakna verklighetsuppfattning. Men debatten höll i sig ganska stabilt och mötet blev tack vare allt detta mycket givande. (Dagen därpå fick vi av Bjarte Torå förklarat för oss att denna politiker är en av de som hittat en s k "ticket to parliament" och var mer eller mindre enbart ute efter stabil inkomst, och en tokhög sådan.)

Kvällen spenderades hemma hos Fridah vars familj bjöd på middag. Och vi som vitingar väckte naturligtvis uppståndelse så grannarna kom över och fick se oss in action. Torsdagen ägnades åt två timmars möte på NDI och fortsatte med nästan tre-timmars möte med YA:s sekretariet med utvärdering och planering. Hela fredagen ägnades i bilen på väg till Kisumu för sista helgens workshop.

Väl framme insåg vi att vi verkligen hade lämnat Nairobis svarta smogg och kommit upp mer på sluttningarna och hade en vacker utsikt över Kisumu (som numera har blivit förklarat "City" istället för "Town") och fantastisk utsikt över Lake Victoria (som numera har blivit förklarat "Ocean" istället för "Lake"). Platsen för sista workshopen var fin-fin och vi fick möjlighet att promenera lite i grannskapet och möttes av ständigt skrattandes och springande barn i alla åldrar som spred en enorm värme och glädje. (Ni som åker på sista workshopen i december kommer antagligen hålla till på samma ställe, se fram emot det!).

Helgen blev mycket intensiv och åtrigen enormt givande. Det mesta den bevisade för oss är att Youth Assembly nu verkligen är på väg att kunna bli något väldigt stort. Och medlemmarna är på väg att verkligen ta plats. Det är oerhört fascinerande att se att ett engagemang från vår sida tillsammans med bra ungdomar verkligen kan göra skillnad.

På söndagen var det återigen dags för den långa bilresen med reggeamusiken alarmerande i öronen ackompanjerat av smattrande regn från afrikanska oväder. Väl hemma på Flora var vi slut och hungriga och började förbereda oss inför måndagens flygtur.

Väl på flyget fick vi sedan vara med om att se ett vackert och klart Afrika från 35000 fots höjd. Jag kan vittna om att Sahara sträcker sig ända ut till Medelhavets kust. Enormt läckert. Sicilien ligger också kvar. Min giraff fick flera tryckproblem, eftersom han låg så länge, öronen och därmed hörseln har tagit skada, men han fick stå upp under transfern och Julias ambivalenta parfyminköp i Amsterdam och sedan hela vägen till Göteborg. Han mår nu, trots omständigheterna, ganska bra.

Jag avslutar här med en liten plus och minuslista (ej inbördes ordning):

+ chapati (pannkaka som äts hellre än ugali)
+ fantastisk utsikt över Great Rift Valley och zebror utmed vägen
+ härligt resesällskap och ett underhållande sekretariat
+ sittplats på alla Nairobis bussar
+ seminarier med delaktiga deltagare vars självförtroende höjs (wow!)

- ugali (majsmjölsgröt som hellre ersätts med chapati)
- vägar med hål och chaufförer som inte vill köra snabbare än 55 km/h trots fin väg
- osäkerhet och ständigt innanför välbevakada murar
-fattigdom och föräldrarlöshet
-sega intenetkaféer

Det sista är det som gjort det svårt för oss att blogga. Det beklagar vi. I övrigt så kan ovanstående lista föklaras som mycket av det innehåll som funnits. Även om allt inte är positivt så är det ju detta som har gjort själva resan. Jag har haft det otroligt bra. Framförallt har jag lärt mig enormt mycket nytt och börjat lära mig om livet och om den kontinent som så många gånger känns så glömd och så långt borta. På tolv timmar (samma tid som många av oss ägnar åt att sitta och häcka på internet under två dygn) kommer man ner tilll de mellersta delarna av ett Afrika som har det relativt bra. Då kan vi kanske förstå hur det Afrika som har det sämre verkligen har det. Eller så kan vi inte förstå.

Ett stort tack till alla er som är engagerade så att den internationella verksamheten i KDU kan fungera.

hälsningar

Edvard edvard@kdu.se

hemma igen

Så var vi hemma igen! Det blev inte så mycket bloggat som vi hade tänkt, men det fanns viktigare saker att göra än att hänga på internetcafér. Helt klart är att detta var mycket lyckat och att vi fått med oss mycket funderingar, inspiration och engagemang. Jag (julia) känner mig stolt över att KDU är med i detta otroligt viktiga arbete. Vår huvudsakliga sysselsättning var två helgslånga workshops som på alla sätt var otroligt intensiva. Hela fredagen reste vi, på lördagen var dte program i kanske 12 timmar och på söndagen var det program till 14.00 och sen var det dags för 8 respektive 6 timmar på härliga vägar.

Ungdomarna som deltog var verkligen lyckliga och ivriga att få vara med, något som definitvt fick en att reflektera över allt sitt eget suckande i vissa sammanhang. Många hade frågor till föreläsarna och många ville diskutera. Vissa har också börjat engagera upp egna debattforum på ett lokalt plan vilket gör att behoven av att se över organisationen nu är ganska stora.



Ni får läsa mer i vår rapport som kommer inom en snar framtid. Under veckan mellan workshopsen hann vi också med att bland annat besöka parlamentet och han som är ordförande i föreningen för "unga" parlamenteraiker. I kenya är man på vissa håll ungdom när man är 55... Det var mycket intressant möta honom då parlamentariker i landet generells anser sig vara mycket viktiga personer som dessutom tjänar multum. Han erkännde iaf sin ställning genom att säga ngt i stil med "you know, I am the elit".

Vi träffade också Bjarte Torå som är direktor för NDI i Kenya. NDI är USA-demokraternas oberoende demokratiinstitut och finns över stora delar av världen. Bjarte har tidigare varit internationell sekreterare i Kristelig Folkeparti i Norge och är således en mycket bra karl. med honom fick vi chansen att diskutera Kenyas partier och framtid på ett språk och ur ett perspektiv som var relativt lätt för oss att ta till oss.

Utöver detta blev det också tid till utvärderingar, lite planering inför workshopen i december och lite annat smått och gott.

på återhörande!

Monday, August 15, 2005

Efter workshpen...

.. ar man ganska slut. Nu ar vi i allafall tillbaka i Nairobi efter en helg i Busia, typ 8-9 timmars bilresa harifran. Jag (Julia) ska forsoka sammanfatta lite fran helgen dar. Vi var lite spanda pa hur allt skulle bli men vara forvantningar uppfylldes definitivt med rage och vi har bada fatt en hel del att fundera vidare pa... Rent organisatoriskt fungerade allt mycket bra. Deltagarna var ganska bra i tid och vi satte igang med att prata om kvinnors deltagande i politiken dar ocksa jag fick chansen att ge ett svenskt perspektiv pa det hela. Det passets citat var nog nar jag berattde om den svenska foraldraledigheten och diskussionen om att dela den mellan man och kvinnor. Fragan som stalldes var ungefar "What does he do?" Jag forstod inte fragan men insag att de undrade var mannen gjorde hemma nar han varken kan laga mat eller byta blojor... Dagen inneholl annars mycket intressanta diskussioner aven om deltagandet av tjejerna var lagre vilket dock de ansvariga for seminariet hela tiden forsokte avhjalpa. Edvard fick ocksa chansen att prata lite mer om demokrati i allmanhet och speciellt om ungdomsinflytande. Har fick vi det passets citat nar Edvard fragade deltagarna vad de trodde han gjorde annars. " you are a preacher"! Vi hade gott om tid att socialisera oss, vi bodde bland annat granne med ett disco och vid de informella samtalen sker naturligtvis minst lite mycket utbyte.

Jag maste visst ga nu...

vi hors!
/Julia

Sunday, August 14, 2005

Projektledaren på plats!

Det är ett nöje att få läsa Julias och Edvards inlägg här på bloggen. Själv anlände jag till Kenya igår lördag, efter en ganska hemsk flygresa. Jag flög inte med KLM som Julia o Edvard utan Ethiopien Airlines.
För ca 1h sedan pratade jag med Julia i telefon och hon lät ganska...om jag ska uttrycka mig milt...hon lät ganska nöjd över att vara på väg tillbaka till Nairobi. Det visade sig att i Busia så hade ingen av dem täckning till mobilen. Jag o Julia har lyckats skicka några sporadiska sms till varandra, sen har det varit helt omöjligt att ringa någon av Youth Assemblys styrelseledamöter. Well, that is Africa!!
Good to be back!!

-Hanna Carlsson

Thursday, August 11, 2005

De forsta intrycken...

Tjolahopp alla glada lasare!

Da var det Edvard har nu da alltsa...

Igar morse landade vi efter en ganska bra flygning fran Amsterdam. Jag fick ynnesten att sitta vid gangen i flyget vilket mina ben uppskattade. Mindre uppskattning vackte dock den shorts och kepskladda amerikan som satt langst in och var pa standigt sprang efter mer whisky. Han somnade bort lagom till landningen klockan 6 pa morgonen kenyansk tid (5 svensk).

Sa bade jag och Julia var minst sagt sega efter den natten. Val pa flygplatsen mottogs vi av Fridahs kusin som jobbar dar. Hon lotsade oss igenom alla papper och betalningar. Val ute mottes vi av Rama (ordf) och Fridah. Vi akte taxi in mot centrala Nairobi och intog frukost pa Flora Hostel. Det kandes trevligt och alla mottog oss val.

Vi fick sova ut och koppla av pa formiddagen och tog en egen tur efter lunch. Det tar sin tid att vanja sig vid den standiga strommen av manniskor som gar, springer, cyklar, tutar och saljer kex... Vid 16-tiden traffade vi stor del av styrelsen pa ett fint hotell inne i centrala Nairobi. Vi blev bjudna pa nagot som vi verkligen inte kunde ata. Nan slags del av kyckling. Det var liksom som knaprigt senigt kott kryddat med hur mkt chili som helst. Vi forsokte se glada ut och drack vart vatten och ingefarste.

Kvallen blev lugn pa Flora. Nu har vi tagit en formiddagstur i stan och kollat runt och kopt lite europeisk choklad for att fa upp blodsockret lite i vantan pa lunch.

I eftermiddag blir det mote med hela styrelsen pa deras kontor och planerna skall finslipas infor helgen och morgondagens tur mot Busia.

Forsta intrycken kan val annars sammanfattas med mycket folk och mycket avgaser. Men lungorna star ut annu ett dygn innan det blir luftombyte. Vadret ar annars 15 grader och valdans fuktigt vilket gor det raare och kallare an vad 15 grader ar hemma...

Allt ar alltsa bra. Vi hoppas pa bra seminare i helgen och att nasta bloggningen kan bli pa tisdag om inget oforutsett intraffar.

Ha det toppen!

halsningar Edvard

Del 2

Sa ar del tva pa gang i kenyaprojektet! Jag (Julia) och Edvard befinner oss nu pa plats i Nairobi och insuper massa harliga avgaser! Vi har det mycket bra och borjar sa sakta finna oss tillratta. Jag har varit har tidigare sa det blev ingen direkt chock for mig. Edvard kommer skriva lite mer om sina forsta intryck lite senare! Imorgon ska vi bege oss pa en 8 timmars bilresa till Busia dar det blir workshop i helgen. Vi har redan hunnit traffa flera i Youth Assemblys styrelse och det har kannts otroligt bra! Senare idag ska vi till sekreteriatet och prata ihop oss ordentligt infor helgen!

En mer utforlig och skojig rapport kommer efter helgen!